Vad är en bra sparränta?

Frågan låter subjektiv men har ett användbart svar. Ett sparkonto är en enkel produkt: du lånar ut pengar till banken och får en procentsats tillbaka. Så länge två konton är likvärdiga i övrigt finns ingen kvalitetsskillnad att väga in, och då är den högsta räntan per definition den bästa. Kraven på "likvärdiga i övrigt" är tre.

1. Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin, som ersätter upp till 1 150 000 kr per person och institut. En högre ränta hos ett institut som inte omfattas är inte ett bättre sparkonto — det är en annan produkt med en annan risk.
2. Uttagsvillkoren passar pengarnas uppgift. Är det bufferten krävs fri uttagsrätt. Har pengarna ett bestämt datum kan ett bundet konto ge mer, men då är de låsta.
3. Räntan gäller hela beloppet och hela tiden. Kontrollera att det inte är en kampanjränta med tidsgräns eller en räntetrappa där den höga satsen bara gäller de första kronorna.

Riksbankens styrränta, som ligger på 1,75 %, är den viktigaste enskilda faktorn bakom nivån på marknaden. Genomslaget är däremot varken automatiskt eller lika snabbt hos alla banker, och det är därför spridningen mellan bankernas sparräntor kan vara stor vid samma tidpunkt. Mindre nischbanker betalar ofta mer för att attrahera inlåning, medan storbankerna har andra finansieringskällor. Det är ingen kvalitetsskillnad så länge båda omfattas av garantin.

Anta 150 000 kr som ligger på kontot ett helt år. Räntesatserna nedan är antaganden valda för att visa spannet mellan ett konto utan ränta och ett med marknadens högre räntor.

Att flytta pengarna från ett lönekonto utan ränta till ett sparkonto med 3,50 % är alltså värt 3 675 kr efter skatt, på ett år. Flytten tar en kvart, kostar ingenting och påverkar varken tillgängligheten eller säkerheten så länge båda kontona omfattas av garantin. Få åtgärder i en privatekonomi ger så mycket per nedlagd minut.

Skillnaden mellan 2,00 % och 3,50 % är samtidigt 1 575 kr efter skatt. Den är värd att jaga på ett större sparande men knappast värd att byta bank för varje kvartal på ett litet — och en ränta som är hög i tre månader och sedan faller tillbaka kan mycket väl ge mindre över året än en som ligger stilla.

En positiv sparränta betyder inte att sparandet växer. Två saker ska dras ifrån innan du vet: skatten och inflationen. Skatten är 30 % på räntan, alltså multiplicerar du satsen med 0,7. Det som återstår ska jämföras med hur snabbt priserna stiger.

Det här är den ärliga delen av svaret. Vid 2,00 % ränta och 2 % inflation minskar köpkraften varje år trots att beloppet på kontot stiger. Sparkontot är ändå rätt plats för bufferten — priset för att pengarna är nominellt säkra och tillgängliga samma dag är just en real avkastning nära noll. Men det är ett starkt argument mot att låta ett långsiktigt sparande stå kvar på ett konto med låg ränta i tio år.

• Kampanjränta. Den höga satsen gäller en begränsad tid, ofta tre eller sex månader, och faller sedan tillbaka. Räkna om erbjudandet till en räntesats för hela året innan du jämför.
• Räntetrappa. Den marknadsförda räntan gäller bara upp till ett visst belopp, och beloppet däröver får en betydligt lägre sats. På ett större sparande blir den effektiva räntan då en helt annan än den i rubriken.
• Begränsat antal fria uttag. Vissa konton med högre ränta tillåter bara ett fåtal uttag per år. Det gör kontot olämpligt för bufferten även om räntan är fri i övrigt.
• Bindningstid. Ett fasträntekonto ger ofta mer, men pengarna är normalt låsta till förfallodagen. Det är ett byte, inte en gratis uppgradering.
• Institut utan svensk insättningsgaranti. Räntan kan vara högst på marknaden och ändå vara fel val. Kontrollera vilket institut som tar emot pengarna, och under vilket lands garantisystem det står.

Vi listar räntor på konton med insättningsgaranti, med datum för när varje ränta kontrollerades och med villkoren för fri uttagsrätt redovisade, på sidan om sparräntor. Ska pengarna ligga still en bestämd tid är fasträntekonto alternativet att väga mot.