Hur mycket bör jag spara varje månad?

En procentsats är ett svar på fel fråga så länge du inte vet vad pengarna ska bli. Börja i andra änden: bestäm vad du sparar till och när det ska vara klart, och dela beloppet med antalet månader. Det ger ett tal som är ditt och som går att följa upp.

Bufferten är nästan alltid det första målet, eftersom alternativet till en buffert är kredit. Har hushållet 18 000 kr i nödvändiga månadsutgifter blir tre månader 54 000 kr. Ska det vara klart om två år behöver du 2 250 kr i månaden. Ska det gå på ett år krävs 4 500 kr, och räcker inte marginalen till det är svaret att målet får ta längre tid — inte att det ska överges.

Därefter kommer målen med datum: kontantinsats, bilbyte, renovering. Samma räkning gäller där. Först när de är på plats blir det långsiktiga sparandet utan datum — pensionskomplement, barnsparande — den post som får ta resten.

Andelen du sparar av din inkomst efter skatt kallas sparkvot. Måttet är användbart för att det säger något om hushållets marginal som lönen ensam inte gör: två personer med samma lön kan ha sparkvoter som skiljer med tjugo procentenheter. Tabellen utgår från en disponibel inkomst på 26 000 kr per månad.

Språnget från 5 % till 10 % är det som betyder mest: det halverar tiden till en färdig buffert, från tre och ett halvt år till knappt två. Steget därefter halverar tiden igen men kräver att ytterligare 1 300 kr frigörs varje månad, vilket normalt betyder att en fast utgift måste ändras och inte bara att du handlar lite mindre.

Den spridda tumregeln 50/30/20 fördelar inkomsten efter skatt på 50 % till nödvändiga utgifter, 30 % till sådant du väljer och 20 % till sparande och amortering. Den är en pedagogisk utgångspunkt och ingen myndighetsrekommendation, och den fungerar dåligt där boendekostnaden ensam tar mer än halva inkomsten. Använd den som en kontrollfråga, inte som ett facit.

• Om du har dyra skulder. Har du en kredit utan säkerhet obetald går pengarna åt fel håll. En konsumentkredit får kosta upp till 22,00 % under andra halvåret 2026, och ingen sparränta är i närheten. Bygg en första buffertnivå, betala sedan av krediten, fyll därefter på bufferten.
• Hur trygg inkomsten är. Ojämn inkomst eller egen firma kräver både större buffert och ett sparande som tål att pausas vissa månader utan att hela planen faller.
• Vad du äger. Villa och bil ger utgifter som kommer utan förvarning. Ett hushåll med båda behöver spara mer per månad för att nå samma trygghet som ett utan.
• Hur nära i tiden målen ligger. Ett mål om arton månader kräver ett högre månadsbelopp än samma mål om fem år, och pengarna hör då dessutom hemma på konto snarare än i fonder.
• Vad du faktiskt klarar varje månad. Ett belopp som spräcker budgeten i månad tre och tas tillbaka i månad fyra är sämre än ett lägre belopp som ligger kvar i tio år.

Den sista punkten underskattas mest. Ett sparande som håller slår ett sparande som imponerar. Det är bättre att börja på 1 000 kr som aldrig ifrågasätts än på 4 000 kr som avbryts i vår.

1. Lägg en automatisk överföring på lönedagen, inte i slutet av månaden. Då sker sparandet före konsumtionen i stället för av det som råkar bli över, och det är i praktiken det som avgör om det blir av.
2. Lägg pengarna på ett separat konto i en annan bank än lönekontot. Ett saldo du inte ser varje dag konsumeras inte lika lätt.
3. Höj beloppet med hela nästa löneökning. Sparkvoten stiger då direkt utan att något i din vardag behöver ändras.
4. Mät en gång per år, inte per månad. En enskild månad med bilreparation eller semester säger ingenting om hur du faktiskt sparar.
5. Fyll på bufferten igen efter varje gång du använt den. Annars är den bara ett engångsskydd.

Att räntan på kontot är rimlig kommer i andra hand efter att pengarna faktiskt finns — men den är inte oviktig, och skillnaden mellan ett konto utan ränta och marknadens högre räntor syns direkt på hela beloppet. Räntorna med kontrolldatum finns i vår jämförelse av sparräntor.