Hur stor buffert behöver jag?

Ingen myndighet fastställer hur stor en buffert ska vara, och en allmän tumregel passar dåligt eftersom hushåll ser så olika ut. Den som har 12 000 kr i fasta utgifter och den som har 25 000 kr behöver inte samma belopp. Formeln är däremot densamma för alla: nödvändiga månadsutgifter gånger antalet månader du vill kunna täcka.

Med nödvändiga utgifter menas de som kommer oavsett vad som händer. Ta inte med det du skulle sluta med under en tuff månad — restaurangbesök, kläder, resor. Bufferten ska täcka det som inte går att pausa.

Med 18 000 kr i månaden blir en månad 18 000 kr, tre månader 54 000 kr och sex månader 108 000 kr. Väljer hushållet tre månader och avsätter 2 500 kr varje månad tar det 22 månader att nå målet, alltså knappt två år.

Antalet månader är det enda du egentligen ska ta ställning till, och det beror på hur snabbt en inkomst kan försvinna och hur dyrt det blir när något går sönder. Det här är de faktorer som faktiskt flyttar talet.

• Hur trygg inkomsten är. Fast anställning med två inkomster i hushållet klarar sig med färre månader än en enskild firma med ojämn fakturering.
• Vad du äger som kan gå sönder. Villa och bil ger utgifter som kommer utan förvarning och i storleksordningen tiotusentals kronor. En hyresrätt utan bil gör inte det.
• Självrisken i försäkringarna. Hög självrisk sänker premien men flyttar kostnaden till bufferten. Summera självriskerna i hem-, bil- och olycksfallsförsäkringen och se att beloppet ryms.
• Försörjningsansvar. Ensam med barn behöver mer marginal än två vuxna som kan täcka upp för varandra.
• Hur lätt du får ett nytt jobb. Ett yrke med många lediga tjänster i din region kräver kortare marginal än ett med få.

Bufferten har ett enda jobb, och det är att finnas den dag något inträffar. Det ställer tre krav på placeringen: pengarna ska gå att ta ut samma dag, beloppet ska vara känt i förväg, och kontot ska omfattas av insättningsgarantin, som täcker 1 150 000 kr per person och institut.

Det utesluter fonder, aktier och fasträntekonton. En fondförsäljning tar normalt några bankdagar och kursen är okänd tills affären är gjord — och det oväntade inträffar sällan just när marknaden står högt. Ett bundet konto är ofta helt låst till förfallodagen.

Att bufferten inte ska prestera betyder däremot inte att räntan är oviktig. Skillnaden mellan ett lönekonto utan ränta och marknadens högre sparräntor märks direkt på hela beloppet utan att tillgängligheten påverkas. Räntorna med kontrolldatum finns i vår sammanställning av sparräntor.

Här går många vilse, åt båda hållen. Att spara ihop en stor buffert medan en kontokredit löper med hög ränta kostar pengar varje månad. Att betala av allt och stå utan marginal leder tillbaka till krediten vid nästa oväntade utgift.

1. Bygg en första buffertnivå, tillräcklig för att en trasig tvättmaskin eller ett tandläkarbesök inte ska behöva finansieras med kredit.
2. Betala av de dyra krediterna. En konsumentkredit får kosta upp till referensräntan plus 20 procentenheter, alltså 22,00 % under andra halvåret 2026, och ingen sparränta är i närheten av det.
3. Fyll därefter på bufferten till din valda nivå.
4. Först när bufferten står färdig är det meningsfullt att flytta överskottet till ett långsiktigt sparande med kursrisk.

Och en sista sak som är lätt att glömma: bufferten är inte klar när den är uppnådd. Har du använt den ska den fyllas på igen, annars är den bara ett engångsskydd. En kreditgräns på ett kort är inte heller en buffert — det är tillgång till någon annans pengar mot ränta.