Hur fungerar ränta på ränta i praktiken?

År ett får du avkastning på det du satte in. År två får du avkastning på insättningen plus på förra årets avkastning. Beloppet som arbetar växer alltså av sig självt varje period. Matematiskt är det en potens och inte en multiplikation: ett kapital K som växer med r per period i n perioder blir K × (1 + r) upphöjt till n.

Motsatsen är enkel ränta, där avkastningen betalas ut i stället för att återinvesteras. Då växer beloppet linjärt, med lika mycket varje år. Skillnaden mellan de två är obetydlig på kort sikt och avgörande på lång.

Läs tabellen nedifrån. Efter fem år är skillnaden 1 665 kr och knappt värd att prata om — det är därför så många ger upp innan effekten börjat synas. Efter trettio år är den 104 340 kr, alltså mer än det ursprungliga kapitalet. Effekten blir inte bara större varje år, utan större allt snabbare: första tioårsperioden lägger till 48 024 kr, den andra 71 088 kr och den tredje 105 228 kr.

Tabellen ovan är matematiken i renodlad form. Verkligheten har två avdrag, och det första är skatten. På ett sparkonto beskattas räntan med 30 % varje år, och det är beloppet efter skatt som får arbeta vidare. En sparränta på 3,00 % är därför i praktiken 2,10 % för dig.

Det andra avdraget är avgifterna, och de fungerar exakt likadant fast de tas ut oavsett resultat. En förvaltningsavgift på några tiondels procentenheter ser försumbar ut på ett år och sänker slutbeloppet märkbart över trettio, av precis samma matematiska skäl som avkastningen växer. Det är därför fondavgiften är värd att jämföra lika noga som förväntad avkastning.

Kontoformen spelar in här. På ett schablonbeskattat konto tas skatten ut på kapitalet i stället för på avkastningen, vilket ger en annan och ofta lägre bromsverkan när avkastningen är god. Vi går igenom skillnaderna i frågan om hur mycket skatt du betalar på sparandet.

De flesta placerar inte en klumpsumma utan sparar varje månad, och då ser bilden annorlunda ut men slutsatsen blir densamma. Sätt in 2 000 kr i månaden, alltså 24 000 kr per år, i tjugo år med 5 % årlig avkastning.

• Du har satt in 480 000 kr av egna pengar.
• Kapitalet är då cirka 793 600 kr.
• Drygt 313 000 kr av slutbeloppet är avkastning som avkastningen själv har skapat.

Notera att de sista årens insättningar knappt hinner göra något. Det är de första årens pengar som står för nästan hela effekten, eftersom de har flest år på sig. Praktiskt betyder det att tidpunkten då du börjar väger tyngre än beloppet du börjar med — och att ett uppehåll tidigt i sparandet kostar mer än ett uppehåll sent.

• Verkliga marknader svänger. Exemplen förutsätter en jämn årlig avkastning, vilket ingen aktiemarknad levererar. Nedgångar tidigt i sparandet påverkar utfallet mer än nedgångar sent.
• Ett sparkonto har ingen garanterad framtida ränta. Den rörliga satsen kan banken ändra när som helst. Att räkna trettio år framåt med dagens ränta är en illustration, inte en prognos.
• Inflationen äter av slutbeloppet. 324 340 kr om trettio år köper mindre än 324 340 kr i dag. Det är realräntan — avkastningen efter skatt minus inflationen — som avgör om köpkraften växer.
• Varje uttag kostar mer än beloppet. En uttagen krona slutar också generera avkastning, och den uteblivna framtida avkastningen syns aldrig på kontoutdraget.