Vad kostar det att lösa ett lån i förtid?

Enligt 32 § konsumentkreditlagen (2010:1846) har du rätt att betala hela eller delar av skulden när som helst under löptiden. Rätten går inte att avtala bort, och långivaren kan inte kräva att du väntar till ett visst datum.

Grundregeln för priset är enkel: kreditgivaren får ränta och kostnader fram till dagen du betalar, men inte för tiden därefter. Räntan som skulle ha löpt under de återstående åren betalar du alltså inte, och det är just den räntan som är hela besparingen.

Två poster följer däremot inte med tillbaka. Uppläggningsavgiften avser en redan utförd tjänst och återbetalas inte — till skillnad från vid ångerrätt inom fjorton dagar enligt 21 §, där den ska tillbaka. Och aviavgifter du redan har betalat är historiska kostnader.

Ett lån på 150 000 kr med 7,95 % ränta och fem års löptid kostar 3 038 kr i månaden. Efter två år, alltså 24 betalningar, är restskulden 97 021 kr. Nu finns tre alternativ.

Skillnaden mellan 109 368 kr och 97 021 kr är räntan du aldrig behöver betala: 12 347 kr. Räknat på lånets hela kreditkostnad över fem år är det över en tredjedel som försvinner genom att lånet avslutas tre år tidigare.

Den delvisa inbetalningen fungerar likadant i mindre skala, men bara om du säger till hur den ska användas. Betalar du in 20 000 kr och behåller månadsbeloppet är lånet slut efter cirka 28 månader i stället för 36. Väljer du i stället att sänka månadsbeloppet och behålla löptiden blir besparingen betydligt mindre. Många långivare gör det senare om du inte säger något.

Undantaget från grundregeln är lån med bunden ränta. Där kan kreditgivaren ha rätt till ränteskillnadsersättning, alltså kompensation för att räntan var låst på en nivå som marknaden har lämnat. Det blir framför allt aktuellt på bostadskrediter. På ett blancolån med rörlig ränta, vilket är det normala, uppstår ingen sådan ersättning.

Kontrollera därför tre saker i avtalet innan du planerar en lösen: om räntan är bunden eller rörlig, om det finns ett villkor om ersättning vid förtidsbetalning, och hur ett lösenbelopp begärs. Begär beloppet skriftligt per ett bestämt datum — det ändras varje dag eftersom räntan löper, och en inbetalning som hamnar fel dag kan lämna en restpost på några kronor som fortsätter att generera avier.

Att lösa ett lån är den mest förutsägbara avkastning som finns: du får exakt lånets ränta, utan risk och utan avgifter. Kalkylen har dessutom blivit tydligare från och med inkomstår 2026, eftersom ränteavdraget är borttaget för lån utan säkerhet. Räntan på ett blancolån är alltså en ren kostnad utan skattereduktion som mildrar den.

Det ger en enkel jämförelse mot sparandet. För att slå ett lån till 7,95 % skulle ett sparkonto behöva ge drygt 11 % före 30 % skatt på ränteinkomsten. Något sådant konto finns inte bland dem som omfattas av insättningsgarantin, som täcker 1 150 000 kr per person och institut.

• Lös den dyraste effektiva räntan först. Det är oftast en kontokredit eller ett kort, inte lånet med den största skulden.
• Behåll en buffert. Att lösa ett lån och sedan tvingas ta ett nytt till högre ränta är en dyr affär.
• Säg uttryckligen om du vill korta löptiden. Det är kortad löptid som ger den stora räntebesparingen vid en delvis inbetalning.
• Väg mot bolånet med försiktighet. För lån med säkerhet finns ränteavdraget kvar med 30 % upp till 100 000 kr i ränteutgifter och 21 % däröver, vilket gör varje räntekrona billigare efter skatt.
• Har du flera dyra krediter: räkna på om det är bättre att samla dem än att lösa en i taget.

• Att långivaren kan neka. Rätten följer av 32 § konsumentkreditlagen och gäller när som helst under löptiden, helt eller delvis.
• Att man får tillbaka uppläggningsavgiften. Det får man inte. Den återbetalas vid ångerrätt inom fjorton dagar, inte vid förtidsbetalning. Avgiften har dessutom ett tak: 592 kr under 2026, enligt 19 c §.
• Att en extra inbetalning alltid kortar löptiden. Många långivare sänker i stället månadsbeloppet om du inte säger något, och då blir besparingen mycket mindre.
• Att ränteskillnadsersättning kan tas ut på alla lån. Den blir aktuell vid bunden ränta, framför allt på bostadskrediter.
• Att det alltid lönar sig. Det gör det när räntan överstiger vad pengarna gör nytta någon annanstans och du behåller en buffert. Att tömma sparandet för att bli skuldfri kan bli dyrt vid nästa oväntade utgift.