Oberoende jämförelse · gratis för dig
Finera
Källa på varje ränta
Guide

Så räknar banken ut hur mycket du får låna

Gör bankens tre kalkyler själv — skuldkvotstak, KALP och bolånetak — och se vilken av dem som sätter gränsen för ditt lånebelopp.

Bolån6 steg8 minVanUppdaterad

Banken gissar inte. Beloppet i ett lånelöfte är resultatet av tre räkningar som var och en sätter ett tak, och det lägsta av taken är det du får. De två första gör banken själv med sina egna antaganden; det tredje följer av Finansinspektionens regler. Alla tre går att räkna på förhand.

Guiden visar hur du gör det. Efteråt vet du inte bara ungefär vad du kan få, utan också vilket av taken som håller dig tillbaka — och det avgör vad som är värt att göra åt saken. Guiden förutsätter att du kan grunderna: belåningsgrad, amortering och bruttoinkomst används utan att förklaras från början.

  1. Räkna fram hushållets bruttoårsinkomst

    Börja med bruttoinkomsten, alltså före skatt, för alla som ska stå på lånet. Det är den siffran skuldkvotstaket räknas på. Ta med lön, stadigvarande övertid eller OB, pension och skattepliktiga ersättningar. Ta inte med bonus, tillfälliga tillägg eller inkomster du inte kan visa över tid — banken gör det sällan.

    Barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd hanteras olika av olika banker och räknas normalt inte in i bruttoårsinkomsten för skuldkvoten, även om de kan få plats i månadskalkylen. Fråga hur din bank gör.

    Exemplet i guiden utgår från ett hushåll med två vuxna som tjänar 45 000 kr och 35 000 kr i månaden före skatt. Bruttoårsinkomsten blir 80 000 × 12 = 960 000 kr.

  2. Pröva lånet mot skuldkvotstaket

    Skuldkvoten är hushållets samlade bolån delat med bruttoårsinkomsten, alltså hur många årsinkomster skulden motsvarar. Taket är bankens eget och publiceras sällan, men ligger ofta i storleksordningen fyra till sex gånger inkomsten. Med 960 000 kr i bruttoårsinkomst betyder fem gånger ett tak på 4 800 000 kr.

    Notera att detta är ett internt tak. Det skuldkvotsbaserade amorteringstillägget på 1 % per år, som gällde för hushåll med bolån över 4,5 gånger bruttoårsinkomsten, togs bort 1 april 2026. Skuldkvoten styr alltså inte längre amorteringskravet — men bankerna använder den fortfarande som eget riskmått.

  3. Bygg KALP-kalkylen rad för rad

    Nu kommer den räkning som oftast avgör. KALP står för kvar att leva på: banken drar av allt hushållet måste betala varje månad och kräver ett överskott. Fyra poster ska in, och två av dem är bankens antaganden snarare än dina faktiska kostnader.

    1. Nettoinkomst. Bruttoinkomsten efter skatt. Här antas 60 000 kr i månaden för hushållet; den faktiska skatten beror på kommun och avdrag.
    2. Levnadsomkostnader. Ett schablonbelopp per vuxen och barn som banken sätter själv, ofta byggt på Konsumentverkets referensvärden. Här antas 20 000 kr för två vuxna.
    3. Driftskostnad för bostaden. Uppvärmning, el, vatten, sophämtning och försäkring för ett hus, eller månadsavgiften för en bostadsrätt. Här antas 3 500 kr.
    4. Ränta och amortering. Räntan räknas till bankens kalkylränta, inte till den ränta du faktiskt betalar. Amorteringen räknas enligt amorteringskravet.
    BolånRänta i kalkylenAmorteringLevnad och driftKvar att leva på
    2 700 000 kr15 750 kr4 500 kr23 500 kr16 250 kr
    3 600 000 kr21 000 kr6 000 kr23 500 kr9 500 kr
    4 500 000 kr26 250 kr7 500 kr23 500 kr2 750 kr
    Egen beräkning per månad. Antaganden: nettoinkomst 60 000 kr, kalkylränta 7 %, amortering 2 % per år av lånebeloppet (belåningsgrad över 70 %), levnadsomkostnader 20 000 kr för två vuxna och driftskostnad 3 500 kr. Varje bank sätter sin egen kalkylränta och sina egna schabloner.

    Tabellen visar var utrymmet tar slut. Vid 4 500 000 kr i bolån är det 2 750 kr kvar i månaden, och det är under vad de flesta banker godtar som marginal för ett hushåll med två vuxna. Det är alltså KALP-kalkylen och inte skuldkvotstaket som sätter gränsen här — skuldkvoten är 4,69 vid det beloppet, alltså under ett tak på fem.

  4. Läs av vad kalkylräntan gör med utrymmet

    Kalkylräntan är den enskilt tyngsta posten i kalkylen och den du inte kan påverka. På 2 700 000 kr ger en antagen kalkylränta på 7 % en räntekostnad på 15 750 kr i månaden i kalkylen. Till SCB:s genomsnittsränta på nya bolån i juni 2026, 2,87 %, är den faktiska kostnaden 6 458 kr i månaden. Banken prövar dig alltså mot mer än det dubbla.

    Skillnaden är inte godtycklig, den är själva syftet: kalkylen ska hålla även om räntorna stiger kraftigt. Riksbankens styrränta låg på 1,75 %, och det är den nivån som förr eller senare rör sig. Fråga din bank vilken kalkylränta den använder. Nivån varierar mellan bankerna och förklarar en stor del av varför två banker ger olika besked på samma hushåll.

  5. Pröva beloppet mot bolånetaket

    Det tredje taket är enkelt att räkna: bolånet får uppgå till högst 90 % av bostadens marknadsvärde. Resten ska betalas med egna medel. Sedan 1 april 2026 är den lägsta kontantinsatsen därmed 10 % av priset, mot tidigare 15 %.

    Vänd på räkningen och taket blir ett tak på köpeskillingen: har du 400 000 kr i eget kapital räcker det till 10 % av ett köp för 4 000 000 kr — men bara om inget av det egna kapitalet behöver gå till annat. Vid ett husköp gör det oftast det, eftersom stämpelskatt för lagfart och pantbrev tillkommer utanför både lånet och insatsen.

  6. Se vilket tak som slår först — och åtgärda rätt sak

    Skriv upp de tre talen bredvid varandra. Det lägsta är ditt lånebelopp, och vilket det är avgör vad som faktiskt hjälper. Att spara ihop mer kontantinsats gör ingenting åt en KALP-kalkyl som inte går ihop, och att lösa ett billån gör ingenting åt ett bolånetak.

    Taket som slår förstVad som hjälperVad som inte hjälper
    SkuldkvotstaketLösa andra lån, öka kontantinsatsen, en högre stadigvarande inkomst, en medlåntagare med inkomstAtt byta bostadstyp eller att välja längre löptid
    KALP-kalkylenSäga upp kreditgränser, lösa dyra småkrediter, välja en bostad med lägre driftskostnad eller avgiftAtt spara ihop mer kontantinsats, om lånebeloppet ändå ska vara detsamma
    BolånetaketMer eget kapital, eller ett lägre prisHögre inkomst, eftersom taket inte tittar på inkomsten alls
    Vilken åtgärd som lönar sig beror helt på vilket tak som binder.

    Be banken säga rakt ut vilket tak som slog först. Det är en fråga handläggaren kan svara på direkt, och svaret sparar dig från att lägga ett halvår på fel åtgärd.

Vanliga misstag

  • Att räkna med dagens ränta. Banken räknar med kalkylräntan, inte marknadsräntan. Din egen kalkyl med 2,87 % säger ingenting om vad du blir beviljad.
  • Att glömma amorteringen i kalkylen. Amorteringen är ett sparande och ingen kostnad, men den belastar månadsutrymmet precis som en utgift och sänker därför beloppet du kan få.
  • Att bara räkna på ett av taken. Det är det lägsta som gäller. Ett hushåll med hög inkomst men liten kontantinsats stoppas av bolånetaket, inte av kalkylen.
  • Att lämna outnyttjade kreditgränser kvar. Beviljad kredit räknas ofta som skuld även när saldot är noll.
  • Att tro att beloppet är detsamma i alla banker. Kalkylränta och schabloner är bankens egna. Skillnaden mellan två besked på samma hushåll kan vara hundratusentals kronor.
  • Att räkna på bruttoinkomsten i månadskalkylen. Skuldkvoten räknas på brutto, KALP på netto. Blandar man ihop dem blir svaret långt fel.

Om kalkylen inte går ihop

En kalkyl som inte går ihop är information, inte ett underkännande. Den säger att lånet inte skulle hålla vid en ränta som ligger flera procentenheter över dagens — och det är precis den frågan kalkylen är byggd för att svara på. Att låna mindre, vänta eller köpa något annat är rimliga svar på det beskedet.

Har du redan dyra krediter som äter av utrymmet finns kostnadsfri hjälp att få. Kommunal budget- och skuldrådgivning finns i varje kommun, har tystnadsplikt och kostar ingenting. De hjälper till att kartlägga månadsutrymmet och prioritera mellan skulder, och det är ofta en snabbare väg till ett större lånelöfte än en ny ansökan hos ännu en bank.

Vanliga frågor

Det finns ingen lagstadgad gräns. Bankerna använder ett eget skuldkvotstak, ofta i storleksordningen fyra till sex gånger hushållets bruttoårsinkomst. Det skuldkvotsbaserade amorteringstillägget vid 4,5 gånger inkomsten togs bort 1 april 2026, men bankernas interna tak finns kvar.

Begrepp i guiden

Fler guider

Fördjupa dig på Finera

Vem har skrivit och granskat den här sidan

Författare

Maja Lindqvist

Chefredaktör, privatekonomi

Civilekonom, 11 år på bank varav 6 med kreditbedömning av privatpersoner

Faktagranskare

Sara Nyman

Analytiker, räntor och bolån

Tidigare kreditanalytiker, ansvarar för Fineras räntekontroller

Publicerad 11 augusti 2026Senast uppdaterad 11 augusti 2026

Varje sida med räntor och villkor granskas i två steg: först faktakoll mot långivarens prislista och offentliga källor, sedan språklig genomgång av redaktören. Finera står inte under Finansinspektionens tillsyn och ger inga finansiella råd. Redaktionella riktlinjer

Finera är en jämförelsetjänst, inte en bank. Vi förmedlar inga lån, ger inga finansiella råd och står inte under Finansinspektionens tillsyn.