Så väljer du självrisk

1. Ta reda på vilka nivåer som finns och vad varje nivå kostar

   Börja med prislappen på valet. Logga in hos bolaget eller ring och be om premien per år för varje självrisknivå som går att välja, med allt annat oförändrat. Det är viktigt att övriga uppgifter är identiska — samma försäkringsbelopp, samma tillägg, samma adress — annars jämför du två olika försäkringar och inte två självrisker.

   Skriv ned nivåerna i en enkel lista: självrisk i kronor, premie i kronor per år. Två rader räcker för att räkna, fler ger en bättre bild av var kurvan planar ut. Många bolag ger en stor premiesänkning vid det första steget uppåt och betydligt mindre vid nästa — och då är det första steget hela affären.

   Uttrycker villkoret självrisken i prisbasbelopp i stället för i kronor, räkna om den. Prisbasbeloppet är 59 200 kr för 2026, så en självrisk angiven som 0,2 prisbasbelopp är 11 840 kr för det året. Beloppet ändras varje år, vilket betyder att en självrisk uttryckt i basbelopp stiger av sig själv.

2. Räkna om premieskillnaden till kronor över fem år

   En premieskillnad per år är svår att känna något inför. Samma skillnad över den tid du faktiskt behåller försäkringen är det inte. Räkna på fem år — det är ungefär den takt i vilken de flesta hushåll ser över sina försäkringar på allvar.

   Anta två alternativ hos samma bolag: alternativ A med 3 000 kr i premie och 1 800 kr i självrisk, alternativ B med 2 400 kr i premie och 3 500 kr i självrisk. Premieskillnaden är 600 kr per år, alltså 3 000 kr på fem år. Det är vinsten med B — men bara om ingenting händer.

3. Räkna ut brytpunkten i antal skador

   Nu kommer själva räkningen, och den är en division. Ta den samlade premieskillnaden och dela den med skillnaden i självrisk per skada. Resultatet är hur många skador det krävs på perioden innan den lägre självrisken lönar sig.

   I exemplet är den samlade premieskillnaden 3 000 kr och självriskskillnaden 1 700 kr per skada. 3 000 delat med 1 700 är knappt 1,8 — alltså vänder kalkylen först vid den andra skadan på fem år.

   Antal skador på fem år	A: låg självrisk, hög premie	B: hög självrisk, låg premie
   0	15 000 kr	12 000 kr
   1	16 800 kr	15 500 kr
   2	18 600 kr	19 000 kr
   3	20 400 kr	22 500 kr

   Läs tabellen så här: upp till en skada på fem år är B billigare, från två skador är A billigare. Frågan du ska besvara är alltså inte "vilken självrisk är bäst" utan "anmäler jag mer eller mindre än ungefär en skada vart femte år". För de flesta hushåll är svaret mindre, och då är den högre självrisken det rationella valet — under ett villkor, som är nästa steg.

4. Stäm av nivån mot din buffert

   Räkningen ovan förutsätter att du faktiskt kan betala självrisken den dag skadan sker. Kan du inte det spelar det ingen roll att kalkylen går ihop över fem år: en självrisk som måste lånas kostar ränta och avgifter ovanpå beloppet, och en skada som inte anmäls för att självrisken är för hög är en oförsäkrad skada.

   Regeln är enkel. Välj den högsta självrisk du kan betala i morgon, ur egen ficka, utan att något annat behöver ställas in. Har du en buffert på 20 000 kr klarar du en självrisk på 3 500 kr utan problem. Har du 4 000 kr på kontot och två försäkringar med varsin självrisk klarar du det inte, eftersom en storm kan träffa både bilen och taket samma natt.

5. Leta upp de särskilda självriskerna i villkoret

   Den självrisk du väljer är grundsjälvrisken, och den gäller inte i hela försäkringen. Villkoren innehåller moment med egna självrisker, och de kan vara betydligt högre än den du valde. Sök på ordet "självrisk" i villkoret och läs varje träff — det är tio minuter som ofta ger en obehaglig men nyttig överraskning.

   • Vattenskador och läckage. Har ofta en egen, högre självrisk i både hem- och villaförsäkring, ibland med ytterligare påslag beroende på installationens ålder.
   • [Rättsskydd](/akademin/rattsskydd). Har normalt både en fast del och en andel av kostnaderna som du står för själv. Läs vilken kombination ditt villkor anger.
   • Reseskyddet. Vissa villkor har ingen självrisk alls i reseskyddet, andra har det. Det är en verklig skillnad mellan bolagen.
   • Bilförsäkringens delmoment. Vagnskada, glas, stöld, brand, räddning och maskinskada har normalt varsin självrisk, och de är olika stora.
   • Åldersrelaterade påslag. Vissa bilförsäkringar har en extra självrisk om föraren är under en viss ålder eller om bilen körs av någon annan än den som är angiven.

   Personförsäkringar använder dessutom tid i stället för pengar. En karenstid fungerar som en självrisk mätt i dagar: ersättning betalas först för tiden efter karensen. Väljer du längre karens sänks premien på precis samma sätt, och samma buffertresonemang gäller.

6. Fråga vad som sänker självrisken

   Många villkor sänker självrisken vid vissa förutsättningar, och de nämns nästan aldrig i offerten. Det är fråga-rakt-ut-material, och svaren kan flytta hela kalkylen ovan.

   • Godkänt lås, larm eller annan skyddsanordning — kan sänka självrisken vid stöld eller inbrott.
   • Val av anvisad verkstad eller glasfirma vid en bilskada — sänker ofta självrisken i det momentet.
   • Skadefria år hos samma bolag — vissa produkter har en uttalad nedsättning som växer med tiden.
   • Samlingsrabatter — flera försäkringar hos samma bolag kan påverka både premie och självrisk.
   • Vattenfelsbrytare, brandvarnare eller läckagelarm — kan påverka självrisken vid vattenskada i villaförsäkring.

   Fråga också åt andra hållet: finns det något som höjer din självrisk? Eftersatt underhåll, en installation äldre än ett visst antal år eller att en anvisad verkstad inte används kan ge påslag. Det är samma fråga och den kostar lika lite att ställa.

7. Bestäm nivån och skriv in den i avtalet

   Med brytpunkten, bufferten och de särskilda självriskerna på plats är beslutet ett enkelt val mellan två rader. Ändra nivån hos bolaget, direkt i appen eller per telefon, och begär ett nytt försäkringsbrev.

   Kontrollera sedan att brevet faktiskt visar den nivå du valde och den premie du blev lovad. Det låter självklart och är den vanligaste platsen för fel: en ändring som gjordes i ett samtal men aldrig kom in i avtalet finns inte. Spara brevet tillsammans med villkoren i samma mapp.

   Sätt sist en påminnelse ett par månader före nästa förfallodag. Har bufferten vuxit sedan sist kan ett steg upp i självrisk vara motiverat; har ekonomin blivit tightare är det ett skäl att gå ned igen. Självrisken är inte ett livstidsbeslut, den är en inställning du får ändra varje år.

Finera är en jämförelsetjänst, inte en bank. Vi förmedlar inga lån, ger inga finansiella råd och står inte under Finansinspektionens tillsyn.