Så förbereder du dig innan du ansöker om lån

1. Beställ din egen kreditupplysning

   Långivaren fattar sitt beslut på en kreditupplysning. Du har rätt att få samma uppgifter om dig själv, kostnadsfritt, från det eller de kreditupplysningsföretag som används — UC är det största i Sverige, men flera långivare använder andra. En upplysning du tar på dig själv registreras inte som en kreditförfrågan från en långivare och påverkar därför ingen bedömning.

   Läs igenom den och kontrollera fyra saker: att inkomstuppgiften stämmer med din senaste deklaration, att alla krediter som står listade verkligen är dina, att det inte finns någon betalningsanmärkning du inte känner till, och hur många kreditförfrågningar som har registrerats den senaste tiden. Är något fel ska du begära rättelse hos kreditupplysningsföretaget innan du ansöker — en felaktig uppgift som ligger kvar följer med in i varje kreditbeslut.

2. Säg upp krediter du inte använder

   Ett kreditkort med 60 000 kr i kreditgräns och en kontokredit på 30 000 kr är två utrymmen du kan utnyttja när som helst. Många långivare räknar därför med hela den beviljade gränsen i sin kalkyl, inte bara det belopp du faktiskt använt. Ett oanvänt kort kan alltså sänka det belopp du blir beviljad utan att kosta dig en krona i ränta.

   • Lista alla kort, konto- och delbetalningskrediter du har, med beviljad gräns och utnyttjat belopp.
   • Avsluta dem du inte använder. Skriftligt, och spara bekräftelsen.
   • Behåller du ett kort men inte behöver hela utrymmet: be om att få gränsen sänkt. Det går snabbare än att avsluta och öppna igen.
   • Fråga långivaren rakt ut om beviljad men outnyttjad kredit räknas med i kalkylen. Svaret varierar mellan långivare och är värt att veta innan du ansöker.

   Ge det några dagar. En avslutad kredit försvinner inte ur upplysningen samma eftermiddag, och poängen med steget går förlorad om ansökan hinner före.

3. Räkna ut vad du har kvar att leva på

   Kreditprövningen bygger på en KALP-kalkyl, alltså hur mycket som blir kvar att leva på när boende, levnadskostnader och befintliga lån är betalda. Begreppet saknar legaldefinition och varje långivare har sin egen mall, men grundräkningen är densamma överallt, och du kan göra den själv på tio minuter.

   1. Skriv upp din nettoinkomst per månad, alltså det som faktiskt landar på kontot.
   2. Dra av boendekostnaden: hyra eller avgift, ränta, amortering, el och uppvärmning.
   3. Dra av levnadskostnaderna: mat, transport, försäkringar, telefon och bredband, barnomsorg.
   4. Dra av allt du redan betalar på lån, kort och delbetalningar.
   5. Det som återstår är din KALP. Det är den siffran långivaren väger sitt beslut mot.

   Räkna med schablonbelopp om du inte vet exakt — Konsumentverket publicerar referensvärden för hushållets kostnader, och långivarna använder liknande nivåer. Vill du slippa räkna för hand finns vår KALP-kalkylator. Är resultatet knappt, är det ett besked värt att ta på allvar innan ansökan i stället för efter.

4. Bestäm belopp och löptid innan du öppnar första formuläret

   Ansökningsformulär är byggda för att du ska justera reglaget uppåt. Bestäm därför två tal innan du öppnar det första: hur mycket du behöver och hur många år du vill betala. Behöver du 80 000 kr, sök 80 000 kr. Ett större lån är inte gratis bara för att månadsbeloppet ser hanterbart ut.

   Löptiden är den enskilt dyraste inställningen i formuläret. Ett lån på 100 000 kr till 9,00 % nominell ränta kostar 24 560 kr i ränta på fem år och 52 040 kr på tio — mer än dubbelt så mycket, med samma ränta. Vill du se hur ditt eget belopp faller ut finns lånekalkylatorn.

5. Samla underlagen långivaren frågar efter

   De flesta ansökningar går på BankID och hämtar det mesta automatiskt, men en handläggare som behöver komplettera kostar dagar. Ha det här framme redan från början.

   • De tre senaste lönespecifikationerna, eller motsvarande underlag för pension, a-kassa eller näringsverksamhet.
   • Senaste deklarationen, i den form du kan ladda ned den från Skatteverket.
   • En lista över dina befintliga lån och krediter: långivare, kvarvarande skuld, ränta och månadsbelopp.
   • Din faktiska boendekostnad, inklusive el och uppvärmning.
   • Uppgift om anställningsform och hur länge du haft anställningen. Provanställning och visstid bedöms annorlunda än tillsvidare, och det är bättre att veta det i förväg.

6. Välj mellan att söka själv och att söka via förmedlare

   Du kan ansöka direkt hos varje långivare, eller lämna en ansökan till en låneförmedlare som skickar den vidare till flera banker. Finansinspektionen konstaterar att en förmedlare ofta bara tar in en kreditupplysning i stället för en per bank, men också att förmedling kan göra lånet dyrare, eftersom förmedlaren ska ha provision.

   Båda vägarna fungerar, och de utesluter inte varandra. En rimlig ordning är att först fråga den bank där du redan är kund, eftersom ett befintligt engagemang ibland ger ett bättre bud, och därefter ta in bud via en förmedlare för att se vad marknaden i övrigt erbjuder. Sedan jämför du buden på effektiv ränta, inte på vem som skickade dem.

7. Lägg ansökningarna nära varandra i tiden

   Antalet kreditförfrågningar den senaste tiden är en av de uppgifter som syns i upplysningen och som långivare väger in. Sprid därför inte ut ansökningarna över flera månader — samla dem till några få dagar, jämför buden du får och signera ett av dem.

   Innan du signerar ska du ha fått SEKKI, den standardiserade europeiska konsumentkreditinformationen, enligt 8 § konsumentkreditlagen. Den har samma struktur hos alla långivare, vilket gör att du kan läsa två offerter rad mot rad: effektiv ränta, totalt belopp att betala, uppläggningsavgift och aviavgift. Det är den läsningen som avgör vilket bud som faktiskt är billigast.

   Och om du signerar och sedan hittar något bättre: enligt 21 § konsumentkreditlagen har du fjorton dagars ångerrätt utan att ange skäl.

Finera är en jämförelsetjänst, inte en bank. Vi förmedlar inga lån, ger inga finansiella råd och står inte under Finansinspektionens tillsyn.